I ett svagt ögonblick idag övervägde jag ett karriärbyte.
Det är nämligen så att våra grannar är bortresta och maken agerar avbytare och tar hand om (en del av) deras grisar under tiden. Det är suggorna och smågrisarna som skall skötas.
Inatt hade det kommit nya smågrisar där. Så jag och Elin blev lovade en tjuvtitt. Att få med ungen i grishuset är inget problem för hon är van att vara med sin far men jag är lite mera svårövertygad. Men små små griskultingar måste man ju bara kika på när man har möjlighet.
Och dom var så små och så söta. Så där och då kunde jag nästan ha bytt yrke om någon skulle lovat mig att jag bara behöver sköta dom där små griskultingarna dagarna i ända. Jag tror jag skulle bänka mig där och bara sitta och gosa med dem.
Sen gick vi över och kikade på dom stora suggorna, galten och gödsvinen och då var jag inte alls lika övertygad längre...
Och så läste jag lite utvärderingar idag som jag hade eleverna att göra i våras och jag tror på riktigt att jag passar bättre där än i något grishus. Fast man vet ju aldrig?!
Tillägg lite senare: Såhär en dryg timme efteråt inser jag nog att det här med grishus inte är min grej. Hela jag stinker ju grisar nu!
Och förresten jag vet att det skulle passat bra med en söt bild på en griskulting i det här inlägget men kameran låg i tryggt förvar i köksskåpet!
:) Tror nog oxå att du passar bättre där du är! men vad vet jag.... veterinär var det ju vissa som tyckte du skulle passa som...:)/Malin
SvaraRadera