Vår lilla groda i plastbaljan
När vi for hem med henne i bilstolen kändes det som att jag stal något väldigt dyrbart med mig hem som jag knappt visste hur jag skulle ta hand om. Men något så när bra gick det!
Att cykla på nya trehjulingen var skoj men svårt.
Duktiga flickan klarade av att blåsa ut ljuset på tårtan alldeles själv.
Tänk vad mycket som hinner ändra på två år! Jag kan inte fatta att hon en gång varit så pytteliten. Ikväll såg jag på det nya programmet En unge i minuten och vilka minnen som plötsligt dök upp. Helt plötsligt mindes jag till och med hurudan mössa vår narkosläkare hade då hon kom och gav mig epiduralen. Skrämmande och helt helt underbart! Jag hoppas att jag någon gång skall få återuppleva minnena riktigt på riktigt en gång till.
Nämen jisses vad stor hon har blivit!! Och vilken fin trehjuling! Var har ni hittat en sån söt sak? Allt du bakat ser himmelskt gott ut förresten!:)
SvaraRaderaJo hon växer alldeles för mycket nu tycker jag! Både storleksmässigt och till sättet...
SvaraRaderaJag tror att trehjulingen är från Bike-Trim, det var nämligen mommo och moffa som köpte den...